Provokation
Provokation innebär kontrollerad exponering för ett födoämne för att se om det utlöser symptom. Vid matallergi sker det under uppsikt i vården.
Varför används det?
Pricktest och Blodprov visar om immunsystemet är sensibiliserat, men inte alltid om födoämnet ger symptom vid intag. Provokation kan därför behövas för att avgöra klinisk allergi eller tolerans.
Hur går det till?
Patienten får successivt ökande mängder av födoämnet medan vårdpersonal följer symptom. Utförandet planeras individuellt och sker inte i alla fall.
Praktisk betydelse
Provokation kan visa om tillagad mat tolereras bättre än rå, om en allergi har försvunnit eller om ett födoämne ska undvikas. Den kan också användas för att avskriva en tidigare diagnos och minska onödiga kostrestriktioner. Beslut tas alltid tillsammans med vården.
IgE-medierad och icke IgE-medierad matallergi
Livsmedelsprovokation kan användas vid både IgE-medierad och icke IgE-medierad matallergi, men upplägget och tolkningen skiljer sig. Symtomens tidsförlopp och exponeringshistorik vägs därför in innan provokation planeras.
Oral immunterapi
Oral immunterapi är en behandlingsinriktning, inte samma sak som provokation i utredningssyfte. Idén är att gradvis vänja kroppen vid födoämnet, ungefär som kognitiv beteendeterapi kan lindra fobier genom gradvis exponering för det som utlöser rädslan.
Metoden lyckas långt ifrån alltid, men vid lyckade försök kan sensibiliseringen minska eller, som bäst, kan allergiska symptom försvinna.
Vid jordnötsallergi kan oral immunterapi i vissa fall erbjudas barn med IgE-medierad allergi och risk för allvarliga reaktioner. Målet är ökad tolerans vid oavsiktligt intag, inte att allergin försvinner helt. Behandlingen kräver barnallergologisk kompetens, särskilt vid upptrappning och uppföljning. Mer om svensk vårdkontext finns i nyhetsinlägget om nationella riktlinjer och på sidan om egenvård och uppföljning.
För barn och vuxna
Oral immunterapi är vanligast hos barn och har visat sig mest framgångsrik hos små barn, men även vuxna kan använda metoden. Vid allvarlig allergi rekommenderas att den sker under övervakning av vårdexpertis.
Hur oral immunterapi går till
Behandlingen börjar med mycket små mängder av födoämnet och trappas sedan upp långsamt. Försöket ska avbrytas om betydande allergiska reaktioner uppstår.
Födoämnet bör intas dagligen. I vissa fall ges dosen flera gånger per dag, särskilt under övervakning för att minska antalet vårdbesök.
Startdosen bör anpassas efter hur kraftiga allergiska reaktionerna är. I regel inleds terapin med mycket små mängder, till exempel en halv tesked eller mindre. Dosen kan sedan ökas med omkring 50 % per tillfälle.
När upptrappningen når ett mer normalt intag bör födoämnet fortsätta intas dagligen för att behålla toleransen. Intaget bör ske i samband med måltid och vid ungefär samma tid på dygnet. Undvik om möjligt hård fysisk ansträngning eller höga temperaturer nära inpå måltiden eftersom det kan trigga en starkare reaktion.
Bakgrund i fackmedia
Oral immunterapi mot matallergi har blivit vanligare i klinisk praxis och beskrivs som en behandlingsväg som kan minska reaktionsrisken hos utvalda patienter.
Mer om forskning kring oral immunterapi finns på nyhetssidan, till exempel studier om jordnöt.